Borta bra, hemma bäst...

Då är vi hemma igen efter en intensiv helg med politisk debatt, inspirerande seminarier, dans, glada vänner och kanske någon liten skandal.
Det var så klart jätteroligt att ha Ola med. Vi hade valt bra seminarier båda två, och man dansar ju alltid bäst om man har sin danspartner med sig. Bandet gav upp innan vi gjorde det. Först hade dock mina skor gett upp, så det var barfotadans som gällde.
Jag är lite besviken på Ola dock. Han sa ju att han skulle dansa med Nyamko, men trots att hon satt helt ensam när sista dansen gick så bjöd han inte upp henne. Hon kanske längtade efter någon att grabba tag i... 
Den stora politiska behållningen var att Björken i sitt tal sa att vi måste se över svenska vapenexportregler.Det känns betryggande. Sen kan man ju alltid hoppas på att det ska gå längre, men det är ju en början.
Ja, Nyamkos tal var ju också bra, så klart. Hon är ju coolast i regeringen.

Imorgon bär det av...

Imorgon tar Ola och jag + några andra glada folkpartister nattåget till Göteborg för riksmöte. Det skall bli riktigt kul. Om det vill sig väl kommer det ett riktigt bra inlägg när vi kommer hem, eller rent av därifrån.

Idag är jag irri på nästan hela världen, så jag ska inte skriva nått mer. Nä, jag är inte så irri egentligen, det är bara tröttsamt att folk vill trycka in en i en låda som man inte passar i. Som en sån där leksak som man ska stoppa rätt klots i rätt hål. Men jag är en triangel, och de vill få in mig i cirkelns hål. Jag vill vara en triangel... Låt mig vara det. Du får vara en cirkel om du vill.

Där satt den...

Vi var hos Misha och Nada i lördags kväll och tittade på Mello och drack lite vin. 

Nada hade en teori att kvinnor utan barn behandlar sina män som barn. Jag blev inte så lite stött, för jag har ju inte skaffat barn för att jag inte vill ta hand om NÅGON! Allra minst en 35-årig jättebaby.

På vägen hem höll jag Ola i handen, och utbrister förfärat

- Du har ju inga vantar!

Nada skrattade ganska mycket åt mig när jag berättade det. 

Hade jag varit en riktig bloggare...

så hade jag tagit före- och efter-foton, för jag har varit hos frissan. Lyckades också lura ner Ola till stan, då 1899 har öppnat sin köksavdelning idag. Köpte två knivar och en chockrosa pastaslev. Precis som att vi äter så mycket pasta, men vi kanske börjar med det nu... Den passar hemskt bra i min vita bunke med köksredskap i alla fall.
På 1899 fick vi också veta att det är vernissage på Orrenhuset i eftermiddag. Vi fick rent av skaka tass med konstnären, så nu känner vi oss tvingade att gå dit. Det kan ju vara roligt, lokalerna är ju jättefina. Undrar hur många som går på ett vernissage i Sollefteå. Det kan ju va spännande att gå dit bara för att se vilka som är där. Om jag känner någon så kommer jag hamna i chock.
 Jag återkommer med rapport från vår utflykt i finkulturen.
Tjing!

Efter vissa påtryckningar...

är det dags att skriva ett inlägg.
Jag har inte riktigt haft någon inspiration, turnén var slitig, och sen blev jag så himla förkyld. Sen har jag inte riktigt kommit igång igen. Tur att jag inte lever på att blogga i alla fall, då hade det blivit fattigt...
Det har så klart hänt saker sen sist jag skrev, men det som hände nyligast var att det blev lite uppståndelse i fullmäktige i måndags. Det går att läsa om här.

http://allehanda.se/start/solleftea/1.2804541-folkpartist-hetsade-mot-tjansteman

Jag blev så klart förvånad över att han sa så, men ännu mer förvånad blev jag över att det blev sånt liv efteråt. Tidningen ringde Leif som besatta för att få en kommentar, och fullmäktiges ordförande har kallat in gruppledarna för att diskutera etiska regler.
Personligen tycker jag nog att det förekom fler påhopp som inte var så trevliga i måndags, men det är klart att man kanske inte ska nämna tjänstemän vid namn sådär.
Sen kan man ju tycka att det faktiskt räknas fel vid varenda bygge i hela kommunen...

Well, well... Jag ska försöka bli lite bättre på att skriva inlägg.