fredag 18 oktober 2013

En norgehistoria

....men den är inte särskilt rolig. Faktiskt.

Norge har fått en ny jämställdhetsminister. Det hade ju kunnat vara en rolig historia, det var ju helt fantastiskt roligt när Sverige fick sin nya jämställdhetsminister Maria Arnholm.
Men Norge har fått Solveig Horne, Framsskrittspartiet. Hon har kläckt ur sig en och annan dumhet, kan man ju säga.
Till exempel att tjejer har ett eget ansvar om de blir våldtagna. De skulle, enligt Horne, inte ha försatt sig i den situationen. VILKEN SITUATION DÅ?????
Kanske till exempel att gå på fest, inte vet jag. Det kommer ju bli tråkiga fester i Norge framöver, om det bara blir fester med killar på. Men det kanske man får ta. Jag tänker lite på den här gamla reklamen.


Kanske ska tjejer inte heller gå ut. Eller leva med någon, för det är ju faktiskt inom förhållanden som de flesta våldtäkter sker. Kanske ska tjejer inte heller gå klädda i någonting annat än skoteroverall. Dessvärre finns det säkert de som tänder på skoteroverall också, så det kanske inte är någon garanti för att inte bli våldtagen. 
Det måste ju för tusan ha funnits någon annan att välja på att sätta som just jämställdhetsminister? Nej? Det kanske hade varit bättre utan. 

Solveig Horne har också twittrat att hon tycker att det kanske inte är så bra att man läser sagor om homosexuella för små barn på till exempel förskolor. 
Det norska språket är ju av en så komisk natur, så det står i norska tidningar att hon inte tycker man ska läsa homoäventyr för små barn. Och det kan jag ju hålla med om. Men å andra sidan tycker jag inte att man ska läsa om heteroäventyr för små barn heller. 
Men man kan ju tänka sig att det i många barngrupper finns något barn som har två mammor eller två pappor. Då är det väl helt naturligt att läsa homoäventyr för barnen? Och även om det inte gör det, vad skulle kunna hända med barnen om man läser homoäventyr för dem? Alltså på riktigt? 
Skulle de kunna bli öppnare för det annorlunda och mer demokratiskt lagda? Ja, kanske... Vore det så illa?
Varför ska man pressa in barn ännu längre i de normer som redan omger dem på alla sidor? Jag förstår inte ens vad problemet är. 
Den här cirkulerade för ett tag sen på Facebook. Svårare behöver det väl inte vara? 
I’ve been forced to explain homosexuality to my kids (aged 3 and 4) because their uncle is gay. This incredibly difficult and traumatic experience went as follows:
Child: Why does Uncle Bob go everywhere with Pete?
Me: Because they’re in love, just like Mummy and Daddy are.
Child: Oh. Can I have a biscuit?
We’re all scarred for life. Scarred, I tell you.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar