Så startade min dag. Härligt! Inte nämnvärt.... Sen klev jag upp och åt gröt.
Väl på jobbet läste jag Allehanda, som hade gjort en stor nyhet av detta och även skrivit om det på ledarplats. Bra jobbat, Katarina och Susanne på Allehanda.
Att jag skriver om det här beror så klart på att jag faktiskt inte vet vilka som läser bloggen eftersom ni inte ger er till känna. Alla kanske redan vet om vad som komma skall. Men om inte:
Förra hösten lämnade jag in en motion till kommunfullmäktige om att Sollefteå kommun behöver en HBT-plan. I motionen ingick också att alla politiker och chefer i kommunen skulle få HBT-utbildning så att kunskaperna kommer ut i hela kommunens verksamhet. Det blev avslag på HBT-plan, men bifall på utbildning. Hittills har KUF-nämnden och Barn- och Skolnämnden fått en halvdagsutbildning. Bara. Av alla politiker. Och chefer.
Det är nu jag ska dissa individer. Åsa Sjödén, barn- och skolnämndens ordförande var inte med på utbildningen. Hon prioriterade något annat. Hmmmm... Det skulle hon kanske inte ha gjort, kan man se nu.
Elisabet Lassen, kommunalråd, sa i radio att vi behöver ingen HBT-plan i kommunen. Vi vill jobba bredare med de här frågorna. HAR NI GJORT DET DÅ, ELISABET? Jag har inte sett något av det i alla fall. Och nu har det ju visat sig att det borde ha gjorts.
Jag tycker att det som hänt på gymnasieskolan visar med all önskvärd tydlighet att en HBT-plan hade behövts, och att kunskapen om HBT-personers situation behöver belysas så att till exempel lärare inte gör sånna här dumma misstag. För jag tror att det är det det är frågan om. Okunskap, och klantighet. Inte illvilja och elakhet. Men hur ska man kunna veta något om något om man inte får veta det?
Ibland, i mina mörka, elaka stunder brukar jag tänka om sossarna i Sollefteå: Tror ni att Mona Sahlin är stolt över er? Det tror inte jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar