Ja, jag hatar ju inte alla normer, så klart. Det finns ju fullt med normer som är bra, som att man ställer sig längst bak i kön på Ica, eller att man inte avbryter varandra.
Men så finns ju alla skitnormer också. De som syftar till att alla ska vara/ göra lika.
Jag har en kompis som ska skaffa minigrisar som husdjur. Hon längtar verkligen efter sina smågrisar. Men hon får en massa konstiga frågor från folk. Var ska de bo? Jaha, ni ska ha dem istället för en hund? Och annat åt det hållet. Varför Kan hon inte bara få skaffa minigrisar för deras egen skull? Och skulle någon som skaffar en hund få sånna frågor? Kanske inte de flesta, men när vi skaffade våran hund fick vi massa konstiga frågor.
Det är ju ett väldigt stort ansvar att skaffa en hund.... Har ni verkligen tid för det? Får alla som skaffar hund de frågorna? Jag tror inte det. Jag tror att det är för att vi inte har barn som vi fick dem. Som att man är inkapabel att ta hand om något levande mer än krukväxter om man inte skaffar barn. Jag tror inte att någon skulle säga till en 35-åring som vill skaffa barn att det är ett väldigt stort ansvar, har ni verkligen tid med det?
Varför tycker folk att de har rätt att påpeka saker över huvud taget?
Ibland på lunchen på jobbet går jag och köper sushi. Antingen äter jag på sushistället, eller så tar jag med tillbaka till jobbet och äter där. Om jag tar med tillbaka till jobbet slår det aldrig fel....
UUUUH!!! Vad äckligt! Rå fisk!!!
Alltså, det är i Sverige, vi har inga barnarbetare på jobbet. Det är vuxna människor. På riktigt.
Varför tycker de att det är okej att kommentera min mat? Jag tycker ju uppenbarligen att det är gott, annars hade jag köpt nått annat. Och varför är det okej om någon äter just sushi? Jag har hittills aldrig hört någon säga UUUUUH!! Spagetti och köttfärssås, vad äckligt. Men jag är ganska sugen på att säga det.
Det här är ju ändå lyxproblem om man jämför med andra normbrytare. Jag är ändå heterosexuell, gift med en man, bor i villa, är vit och så vidare. Om jag tycker att det är jobbigt när folk vill ha in mig i en för snäv ram, hur är det då för andra som ramen är ännu snävare för?
Jag skulle vilja att normalt bara var en beteckning för det som det finns flest av, ingen värdering. Att vara hetero, till exempel. Ja, det är normen, för det finns flest av det. Men behöver det betyda något mer än så? Jag tycker inte det. Men om folk inte ens kan acceptera att en del väljer sushi i lunchlådan, då har vi uppförsbacke....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar