måndag 28 juli 2014

Vad har regeringen gjort, egentligen?

När vi var på semester började vi prata om vad regeringen har gjort egentligen, alltså sådant som faktiskt påverkar vanliga människor i vardagen.
Bortsett från det uppenbara, jobbskatteavdraget, så är det en hel del grejer som har hänt under den här regeringens regeringstid som påverkar vardagslivet. Men vi kan ju börja med jobbskatteavdraget. Det gör att jag, med min lön, har ungefär 1600 kr mer i månaden att lägga på vad jag tycker är värt att lägga pengar på. För det är liksom det som är skillnaden mellan pengar som går till skatt och pengar som man får behålla. Båda är mina pengar, som jag har fått i lön, men de som går till skatt kommer kommunen/ staten/ landstinget bestämma vad som ska hända med, och de som går till mig får jag själv bestämma över. Och den som känner mig vet att jag är den typen av person som gärna låter pengarna rulla, så de pengar jag får in kommer att spenderas, så att någon annan får lön, moms kommer in till staten (för jag handlar ingenting svart!) och företag går runt. För så enkelt är det. För att någon ska kunna jobba på ett företag krävs att någon annan har pengar för att kunna köpa varor och tjänster, och så rullar hjulen på.

Det här kanske är en struntsak i sammanhanget, men ändå en sak som jag tror har påverkat många människors liv till det bättre, hävandet av apoteksmonopolet. Tänk förut, innan alltså, när man började känna en förkylning komma smygande på lördag eftermiddag. Då gällde det att man hade grejer hemma sedan förra förkylningen, annars var man rökt. Få tag på nässpray efter klockan tre på lördag eftermiddag var omöjligt. Eller huvudvärkstabletter. Man fick vackert vänta till måndag klockan 10. Alltså Herre Gud! Kommer du inte ihåg det? Det är inte så länge sedan. Det var dessutom en ganska omtvistad reform. Jag kan tänka hur det är för barnfamiljer. Tänk snorig 4-åring med ont i öronen från lördag till måndag. Inte kul.

Jag vill prata restaurangmoms. Inte det mest upphetsande av ämnen, men nu är det dags. Kommer du ihåg hur det var förut när du köpte din flottiga söndagspizza? Om du hade orkat klä på dig ordentligt och ville äta på pizzerian var det ett högre pris än om du bara dragit på dig mjukisbrallorna och åkte och hämtade den för att kräla tillbaka till din håla. Varför? Jo, för att om du åt hemma gällde livsmedelsmoms, det vill säga 12%. Om du däremot åt ute gällde restaurangmoms, 25%, eftersom du blev serverad maten. Var har då regeringen Reinfeldt gjort som är så revolutionerande? Jo, håll i dig! De har ändrat på momssatsen, så att även det du äter på restaurang betraktas som livsmedel. Dra mig baklänges!!! Det här har ju gjort två saker, kan man säga. (Skattmasen Ola säger att det är fler, men det tänker jag inte gå in på. Det är bara för tråkigt.)
Dels har det blivit billigare att ät ute, så att fler kan göra det, så fler kan få jobb, så fler handlar varor och så vidare. (se toppen av inlägget hur hjulen rullar.)
Och dels har det, så klart, blivit enklare för personalen på restaurangen. Jag minns hur det var förut. Ola och jag gick och käkade lunch på thaistället i stan. Vi skulle ta med maten. Momssats 12%. De slog in 25%. Ola försökte förklara att de förlorade på det, för då fick de själva betala momsen upp till 25%. De pratade inte mycket svenska, så de blev bara förvirrade över den här kunden som kom och började prata moms med dem. Det var inte bra, helt enkelt. Samma momssats på äta här eller i påse = enklare för företagare. What's not to like?

Sist men definitivt inte minst: RUT. Fanns det inga som betalade någon för att komma hem och städa hos dem förut? Jo, klart det gjorde. Men i de flesta fall så skedde det svart. Vad är problemet med det då? Till att börja med så gör det att de som utför jobbet inte får pensionsgrundande och sjukförsäkringsgrundande inkomst, så den dag hon, för det är oftast en hon, blir sjuk så står hon där med skägget i brevlådan. För det andra så är det så klart så att om man inte betalar skatt så är det pengar som inte kommer in till staten och mindre pengar till det som vi tycker att skattepengar ska gå till och så vidare.

Det RUT också gör är att det blir möjligt för vanliga människor med vanliga inkomster att ha råd att få hjälp med städning, fönsterputs eller vad det nu är. Vi har en kvinna som kommer och städar ungefär en gång i månaden. Det är jättebra för alla inblandade. Bra för henne, som har ett företag som hon är stolt över, bra för oss som jobbar heltid båda två. Jag har dessutom sju olika politiska uppdrag, så det blir mest Ola som städar. Ola städar snabbt, men inte så noga. En gång i månaden blir det ordentligt städat hemma hos oss, vitt.
Det är inte bara människor i arbetsför ålder som utnyttjar RUT, om du trodde det. Många gamla gör det också. Dels så kan RUT göra att det blir billigare för dem än om de använder sig av kommunala hemtjänsten, men viktigare är att de själva får bestämma vad som ska göras och hur mycket tid det får ta. Hos hemtjänsten är det en handläggare på kommunen som har bestämt vad den gamla ska, och inte ska, få hjälp med, hur ofta och hur lång tid det får ta. Det är kanske rimligt, men det kan vara helt andra saker som just den här personen vill ha hjälp med. RUT gör att årsrika människor får mer frihet att själva bestämma över sina liv.
S vill minska möjligheterna till RUT-avdrag, medan V och F! vill avskaffa det helt.

Den som säger att det inte spelar någon roll hur man röstar.... tänk igen. Det här var bara de exempel jag kom på en dag när jag har ont i huvudet på varför det faktiskt spelar roll. I grund och botten handlar det om vem som ska bestämma mest över ditt liv. Du själv, eller staten.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar